Inre diktatur

Vanligen reagerar vi mycket ängsligt och ilsket när vi är tvungna att förnimma våra brister och svagheter. Denna reaktion har sin grund i en emotionell föreställning att det man inte förnimmer inte heller existerar, och omvänt, att det man börjar bli medveten om i det ögonblicket börjar att existera. På samma sätt går diktatorer till väga när de försöker styra över folket genom att likvidera olik-tänkanden (och, som en följd av detta, olik-tänkare).
Historien har visat oss (och visar oss i detta nu), att denna attityd aldrig håller i längden. Ju mer diktatorn försöker förbjuda något, desto mer växer och aktiveras det förbjudna.
När jag var 13 år gammal, började jag tävla i karate. När jag var 15 år började jag träna med ungdomslandslaget. Jag kommer ihåg hur landslagscoachen sa till oss att ”den fightern som går runt och snackar om hur rädd han är för att förlora har en dålig inställning och är redan en förlorare.” Jag minns mycket väl vilken effekt hans ord hade på mig. Eftersom jag ofta kände mig rädd för att förlora trodde jag att någonting var fel med mig; att jag inte är ”av det rätta virket”. Detta ledde till att jag spenderade enorma mängder av tid och energi på att försöka få mig att känna annorlunda.
 Istället för att fokusera på att sova, äta och värma upp ordentligt, för att sedan fokusera på matchen; ”brände” jag min emotionella energi på att försöka gömma, glömma och göra om mina känslor. Resultatet var att jag presterade ännu sämre, eftersom jag var så fokuserad på mina känslor fanns det knappt någon fokus över för att rikta mot min motståndare.
Samma år skaffade jag boken ”Bushido- the Samurai Way”, skriven av Inazo Nitobe. I boken det stod mycket klart och tydligt att även samurajerna var rädda, men att de genom meditation har lärt känna sina rädslor; lärt sig acceptera dem, och framför allt, lärt sig att de inte är sina känslor, och att de tack vare detta, kunde välja att handla modigt och samlat oavsett vilka känslor som fanns i deras inre.
Ju mer vi censurerar något desto mer aktiveras det censurerade. Det man strävar efter att inte tänka på finns ändå konstant i sinnet. Det går hela tiden åt mera energi till att avvärja medvetenheten vilket leder till att svårigheterna i relationerna till andra människor ökar och vår prestationskvalitet och produktivitet sjunker (vi sliter hårdare och åstadkommer mindre).
Genom övning i mindfulness bygger vi upp förmågan att stifta fred med våra känslor. När du har stiftat fred med dina känslor, kommer de att stifta fred med dig. Du är den medvetne (det är du som har makten)! Du har viljan, friheten och där med ansvaret. Vilken typ av styre vill du ha i ditt inre?