Nico Musoke

Nico är grym! 
Han är smart, rolig och ödmjuk. Han håller det han lovar och satsar helhjärtat på sina mål. Att samarbeta med honom har varit ett rent nöje och jag är övertygad att han hade varit där han är idag även utan min hjälp.
I detta inlägg gör han mig äran och skriver om sitt perspektiv på vårt samarbete.
”Det
började med att min sambo kom hem från en föreläsning genom jobbet. Hon tyckte
det fanns någon för mig att söka upp. Han heter Igor, sa hon. Hon beskrev
föreläsningen och innehållet och på något vagt sätt tyckte jag han lät bekant.
Google bekräftade- det är ju han från TV!
Jaha, men
vad gör han? Varför tyckte Mariana att jag skulle träffa honom? Jag har väl nog
med träning, eller vill hon att jag ska träna (läs: vara borta) än mer? Han
håller på med ”mental träning” och det där mindfulness, det är väl hipt och
coolt kanske. Tycker hon att jag är svag mentalt, eller vad? Nu, efter snart
ett års arbete tillsammans med Igor, kan jag tänka tillbaka på mina ursprungliga
reaktioner och se dessa i annat ljus. Ibland skratta åt dem. Ibland bli påmind
när jag faller in i samma spår liknande ovan. Det och mycket, mycket mer
därtill.
Efter en
första träff med Igor bestämde vi att vi förutsättningslöst skulle höras vidare.
Något väcktes till liv. Jag vill tro att Igor har den effekten på människor.
Mitt huvud har alltid förstått att uppdelningen i kropp och sinne inte alltid
är given eller riktig, utan att för den delen riktigt förstå hur. Det gör jag
inte nu heller. Men jag har kommit en bättre bit på vägen.  En undran har nog alltid funnits där. Någonstans
förstod jag att kropp och sinne behöver enas för att prestera maximalt, men det
kändes väldigt abstrakt och långt bort att börja närma mig den aspekten. Jag
visste att jag var seriös i min satsning. Med så mycket tid och fokus på att
träna och ständigt jaga förbättring, vore det nu kanske konstigt att inte
spinna vidare även på detta. Eller? Hur jobbigt skulle det kunna vara, tänkte
jag, att sitta i lotusställning och flumma runt?
Min
största skepsis låg just i att det hela skulle bli för flummigt. Något sidospår.
Tvärtom från vad jag trodde på förhand är arbetet med Igor väldigt konkret. Första
och kanske största fördomen krossades direkt med en rak höger, om du tillåter. Övningarna
och tillämpningarna av dessa är väldigt konkreta och ofta praktiskt lagda. I
högsta grad fysiska. Feedbacken direkt. Vinningarna många.
I det
kaos som är fighting och i den komplexa träning som hör till, har Igor utrustat
mig med vassa verktyg. Verktyg, övningar och träning som täcker allt ifrån att
bättre kunna hålla fokus och att känna igen den egna anspänningsnivån i kroppen,
till att använda sig av principer ifrån karaten och fighting i stort. Utan att
flumma till det. Väldigt pang på och lätt att relatera till.  
I början
av 2014 gick jag min andra match i UFC. Den ägde rum i Brasilien, mot en brasse
på dennes hemmaplan. Jag blev golvad i första ronden men kom tillbaka. Jag tog
hem resterande ronder och vann efter full tid. Visst, det var mer än bara den
träning jag gjort med Igor som låg bakom den segern. Det ska sägas. Samtidigt,
var den träning som gjorts med Igor väldigt avgörande. Onekligen. Den mentala
träningen gör mig bättre rustad att plocka fram det jag annars tränar, när det
som mest behövs. I den matchen behövde jag hitta en väg för att gottgöra för
tappet inledningsvis. Den mentala träningen är för mig en viktig del i en
större helhet. Som fighter. Som människa.
Jag uppskattar
direktheten och metodiken hos Igor. Den är bestämd men samtidigt dynamisk. Lätt(are)
att ta till och att tillämpa. Den breddar, ger perspektiv och öppnar till
utveckling på fler plan än vad jag kunde tro på förhand. Utan att förbise nuet
eller tappa fokus från målet du har framför dig. I buren eller utanför.
Den här
resan har bara börjat. Jag är glad och tacksam över att ha med mig Igor på den.
Tack Mariana, för att du hookade upp oss.”
Nico Musoke