Alfa och Omega

Denis Lindbohm, en numera bortgången författare och kär vän, brukade beskriva tillvaron genom metaforen om Alfa och Omega.

Alfa är beteckningen för inledningsprocesser. Omega är beteckningen för avslutningsprocesser. Alfa är groningen och spirandet, Omega är vissnandet och förmultningen. Alfa står för allt som bygger upp, Omega för allt som bryter ner.

Hela vår tillvaro består av en blandning av dessa båda faktorer; mitt i skapelseprocesserna finns förgörelsen och mitt i de förgörande processerna finns pånyttfödelse. Livet och döden hör ihop.

Som en vacker metafor kan vi tänka oss att det vi talar om är Livets (Guds, Universums) båda händer. Den ena handen ger, den andra tar. Den ena skapar, den andra förgör. Den ena adderar, den andra subtraherar.

Alfa och Omega utgör varandras komplement. De utgör de yttersta motpolerna i ett och samma kraftfält och de är alltid hopblandade. De förgörande makterna är de skapande makternas oundvikliga motpol. Nedanstående kan vara en sorts formel för deras inbördes relation:

A1  A2   A3  A4  A5  A6   A7  A8   A9

O9 O8  O7  O6  O5  O4  O3  O2   O1

Den övre raden visar graden av Alfa, medan den undre raden visar grader av Omega. När Alfa ökar i styrka minskar Omega proportionellt och vice versa; så att deras summa alltid förblir konstant

Ur kosmisk synvinkel är det inte fråga om gott och ont och de kan jämföras med de båda motpolerna inom ett elektromagnetiskt kraftfält.

Vi har rätt när vi hävdar att Gud är Kärlek. Vi har också fog att betrakta livet som hjärtlöst och orättvist. Som människor har vi den fria viljan och möjligheten att själva välja vilken aspekt av Livet vi vill fokusera på och utgå ifrån.

De som fastnar för den förgörande sida och definierar universum som hjärtlös och orättvis agerar därefter och bringar förstörelse till både andra och sig själva. Dessa människor sprider rädsla, sorg och misär omkring sig som en konsekvens av deras livsperspektiv.

Att närma sig Livet från dess skapande sida innebär att ägna sitt eget liv åt strävan att bidra till en mer kärleksfull, rättvis och medkännande värld. Detta trots att hjärtlöshet, död och förstörelse kommer alltid att fortsätta existera i vår förgängliga fysiska tillvaro. I en värld där döden och förstörelse existerar, måste livet och skapelse betraktas som ovärderliga.

Ingen av oss kan styra över andras val. Men var och en av oss har friheten att välja för sin egna personliga del.

Både Alfa och Omega är lika ”realistiska” och lika verkliga. Vilket perspektiv vi väljer spelar roll inte bara för oss själva utan för hela världen. Var och en av oss bidrar till Livets helhet. Och även om vi är små är vi inte obetydliga.

En liten tändsticka kan tända tusen facklor.