Att sälja sin själ

Av

Escobar

 

”Människan är det enda djur som förmår tänka på hur hon tänker och beter sig. Vi har fantasi och kreativitet som kan skapa mentala bilder om framtiden, långt bortom vår konkreta värld. Vi har samvete som hjälper oss att känna vad som är rätt och fel i olika situationer. Dessutom har vi en inre vilja som hjälper oss att agera mot egna och gemensamma mål. Men om vi inte kan använda dessa unika egenskaper, dessa mänskliga förmågor, vad är vi då?”

– Lars-Eric Uneståhl

Det kan vid första anblicken verka att den som väljer att förneka sitt samvete, sin medkänsla och sitt behov av kärlek har mycket att vinna på detta. Till en början får man mycket mer handlingsfrihet eftersom man kan fritt och målmedvetet ägna sig åt att skaffa det man vill ha och strunta i allting annat och alla andra.

Pablo Escobar började sin karriär redan som tonåring med att stjäla gravstenar, sandpappra bort namnen på dem och sedan sälja dem vidare. Han brukade säga till sina vänner att han skulle bli miljonär innan fyllda 22 år.

Hans motto var ”Plata o Plomo”, vilket betyder ”silver eller bly”. Det var ett uttryck som lämnade folk med två val – antingen tog man emot en muta, eller så blev man ihjälskjuten. Genom åren var Escobar ansvarig för att ha dödat 1 000 poliser, över 200 domare, tiotals journalister, en presidentkandidat, en justitieminister och en statsåklagare. Därutöver förlorade tusentals civila sina liv när de kom i Escobars kartells väg.

1989 listade ”Forbes” honom som världens sjunde rikaste man med en förmögenhet på 25 miljarder dollar. Escobar hade så mycket pengar att han var tvungen att gräva ner stora delar av sin förmögenhet eftersom han saknade andra förvaringsalternativ.

Mot slutet av sitt liv gömde han sig från den colombianska polisen och militären, samt sina andra fiender. Man lyckades lokalisera hans gömställe genom att spåra hans mobiltelefon. Vid gripandet försökte han fly tillsammans med sin livvakt, men båda sköts till döds.

Tydligen saknade han sin familj (fru och två barn) så enormt mycket att han struntade i sina egna överlevnadsregler och ringde till dem från sin mobil, trots att han var mycket väl medveten om vilken enorm säkerhetsrisk det innebar för honom.

Att helt och hållet avsäga sig sin mänsklighet visade sig till slut vara en alldeles för svår uppgift; till och med för en person som Pablo Escobar.