Ansvarskänslan

Av

ansvarskänsla
Det finns en direkt koppling, en direkt proportion, mellan hur mycket kontroll en person upplever att hon har i sitt eget liv och hur positiv hon känner sig till Livet och sig själv. Ju mer vi känner oss hunsade av yttre omständigheter, desto mindre trivs vi med vår tillvaro och desto mer irritation, vrede och avsky tar plats i vår vardag.

I varje situation finns det saker som vi kan styra över (som vi kan kontrollera och ta ansvar för), och saker som vi inte kan styra över (som är bortom vår kontroll och som vi därför inte kan ta ansvar för).

Människor som är villiga att ta ansvar för det de kan styra över, lägger all sin fokus på det som de kan kontrollera… och släpper allting annat. De gör vad de kan, med det de har, där de är. Tack vare detta upplever de högre grad av trivsel, glädje och kontroll i sitt liv.

Människor som inte orkar ta ansvar för sitt liv och sin tillvaro gör tvärtom. De fokuserar på allting som är utanför dem själva och bortom deras kontroll. De upplever att deras liv styrs av krafter utanför dem själva och av andra människors handlingar. Därför domineras deras vardag av känslor av utsatthet, vrede och frustration.

I den offentliga diskussionen påstår man ofta att människors svårigheter beror på deras svaga självkänsla. Jag har en tendens att hålla med den finske psykiatrikern Ben Furman som hävdar att ansvarskänslan utgör en förutsättning för en sund självkänsla, eller åtminstone en viktig del av den.

Min övertygelse, som baseras på mitt livs och arbetslivserfarenhet, är att familjer, relationer, samhällen och organisationer där folk trivs och mår bra domineras av människor som tar ansvar för att göra det de kan med de resurser de har tillgång till, oavsett om situationen är bra, dålig eller hemsk. De litar till sig själva och samarbetar med varandra istället för att lägga energin på att anklaga varandra och tycka synd om sig själva.

Människor som har fullt upp med att skylla på och skuldbelägga omvärlden, som skyller på sin uppväxt, sin bakgrund, sin kultur eller sitt förflutna; som beskyller sina föräldrar, sin partner, systemet, chefen eller politikerna mår sällan bra. De känner sig som hjälplösa offer och kan därför inte heller bemöda sig att göra något för att förbättra sin situation.

Vilken typ vill du vara?
(För din egen och allas vår skull)

Kommande inlägg kommer handla om hur vi kan utveckla vår förmåga för ökad ansvarskänsla.